Movingstar

070404 Jag börjar bli hemskt dagvill och glömmer saker efter 4-5 minuter. Jag är inte utbränd eller överdrivet stressad, jag är uppslukad - igen.

Nu när jag äntligen börjat sy kan jag inte slita mig. Varken för att äta eller sova. Helt plötsligt är klockan tre på morgonen, måsarna börjar ge hals och jag vaknar ur min koma.

Idag fick dottern hota mig för att jag skulle ta mig iväg och köpa tillbehören till vår grekiska påskmiddag... Kycklingpilaffi efter min hyresvärdinna Marikas recept och en stor Boureki. Dottern skulle kunna leva på pilaffi, jag klarar mig utmärkt på Boureki...Underlig kost för en familj som normalt undviker allt vitt, inklusive ris och potatis. I somras gick jag upp minst sex kilo av grekisk mat. Eller snarare av tiderna den åts på. Det ska mycket till innan jag klämmer i mig en ofantlig fläskkotlett med gräddsås, sallad och bröd vid ett på natten här i Sverige. Jag brukar inte äta friterade pajer med honung till frukost här heller...

De sista veckorna i Chania i höstas började jag handla på Champion, Lidl är billiga men har inte samma utbud. På Champion kunde jag däremot hitta både fullkornsris, fullkornspasta och sötningsmedel. Riset och pastan är dyrare än här i Sverige, som det mesta i matväg, men med billiga fräsch grönsaker och frukt jämnar det ut sig i längden. Vi hittade ett ställe, på vägen till en av mina arbetsplatser, där vi kunde plocka så många fikon vi orkade bära. I ärlighetens namn kunde vi stå nere på vägen och ta emot de som föll ur träden. Citroner fick vi plocka hemma i trädgården, färska ägg och apelsiner kom grannar och värdfamilj med och rätt vad det var stog ett fat rykande mat på balkongen. Det gick ingen nöd på oss.

Vid ett tillfälle när jag stod i duschen knackade det på dörren- envetet - jag svepte in mig och öppnade. Utanför står Giannis, min granne en trappa ner, med ett täckt fat i handen och ett stolt flin. Han hade gjort lunch och ville bjuda men visste att jag var påväg till jobbet. Ät när du hinner sa han och ställde tallriken på mitt sängbord. Han sa namnet på rätten, fullkomligt obekant för mig men han kommer från Kavala, och jag tackade för kung och fosterland. Majestätiskt iklädd ett litet vitt badlakan... Giannis är pensionerad polis, honom säger man inte emot. När dörren stängts gläntar jag på locket till tallriken och ser till min fasa en enorm portion av små helfriterade fiskar. Fisk och jag är inte polare. För mig är det vågat att äta fiskpinnar och jag är löljigt stolt de gånger jag lyckats skala en bit lax.

Tursamt nog är jag både nyfiken och snål. Gratis är gott, så är det bara, så jag stoppade en av firrarna i munnen. Skriver jag ner det här nu kommer det att hållas emot mig senare men, det var gott! Okej, jag åt inte huvudena, de gav jag till mina söta vildkatter, men resten gick ner till sista ?sardin?rumpan.

Vid ett tillfälle såg jag min hyresvärd komma promenerande med en liten säck. Jag vet vad de brukar förvara i säckar så jag gömde mig. Sniglar! Jag har en kokbok med kretenska rätter som jag brukar kika i och där kollade jag upp kräldjuren. Sniglar kokta i tomat, sniglar kokta i vinärger, friterade sniglar....Usch!

Nu bar det sig så att dottern några dagar senare skulle firas av på restaurang innan hemfärd. Menyer är ovanliga på vår favorittaverna, där rabblar de upp maträtterna vid bordet och jag beställer det jag minns att servitören sagt. Den här gången sa han sniglar. Nyfikenhet kan vara en förbannelse. Jag frågade hur de var tillagade -Friterade med vinäger. Skulle min dotter äta det tro? Jo ta mig tusan, hon sa ja och en portion beställdes.

Vi var ett nummer i underhållningen när vi försökte peta ut sniglar med en gaffel för första gången, de spjärnade emot de små jäklarna. Tillslut fick vi in en viss, om än darrig, teknik och stoppade prövande var sin snigel i munnen. De fick vänja sig vid mörkret en bra stund innan någon av oss vågade tugga...Banne mig var det inte gott med sniglar också! Alla åts upp, utom en stackare som sköts iväg på en bordsgranne innan jag fattat det där med att luta gaffeln.

Nu kan det ju vara så att sniglar går att plocka i det fria, gratis, och därför smakade bättre än förväntat. Jag måste nog prova igen för att vara säker.

En snigel kvar att lirka ut. Nej, dottern är inte drogad hon är proppmätt, sömnig och ledsen över att tvingas åka tillbaka till Sverige.