Movingstar

070808 Tisdag morgon klockan 06.00 ringer det eländiga uret. Jag snubblar ur sängen, fixar mitt kaffe och kollar vattentemperaturen - Iskallt. På med vattenkokaren så att jag åtminstone kan tvätta av mig innan jobben. I väntan på varmvatten dricker jag mitt kaffe ute på balkongen och spanar mellan husen ut över havet och soluppgången. Tyvärr skyms utsikten till stor del av Agia Marinas kyrktorn och dess klocka. En ständig påminnelse om tider som måste passas.
Två vattenkokare senare, sammanlagt 3.8 liter hetvatten, är jag något så när uppfräschad och på väg mot Platanias för en ny dags strapatser. Jag stannar till på Posten för att höra om mina symaskinsdelar anlänt ännu, jag har inte fått någon avi. Var bor du? frågar postmästaren. I övre Agia Marina... Var där? Hos kiria Marika... Känner brevbäraren dig? Knappast med mina arbetstider va.. Jag vet inte ens när han brukar vara där... Problem. Han kollar igenom åtskilliga lådor och skåp innan han återvänder. Det finns inget, har du kollat hos din hyresvärd? Njae, det är ju ett postförskottspaket liksom. Ny jakt i nya lådor, men inget paket till mig. Jag måste alltså göra mig tjenis med brevbäraren för att få post här, när jag nu ska hinna med det.

På jobbet råder osedvanligt lugn. vi har inga fordon att hyra ut och telefonlinjerna är döda - igen. Jag bloggar lite och mailar pappa en önskelista där vinröda örngott står överst och drickglas på fot från Clas Olsson hamnar löngst ner. Det är en strykande åtgång på glas hemma hos oss, tror det har att göra med trånga skåp, trång arbetsbänk och kakelgolv. Jag lyckades självklart krossa mitt fina Frappéglas nu på morgonen.

När jag skött mitt en stund gör jag skäl för lönen och skurar golven inne på biluthyrningen. Det slår aldrig fel. Så snart jag är klar kommer någon in direkt från stranden med smutsiga badtofflor och en luftmadrass full av sand!
Till lunch får det bli en snabb crépe med skinka ost och lök, den överlever jag några timmar på. Självklart har jag glömt min böngryta hemma i kylen. Chefen dyker upp strax före fyra, lagom för att betala ut lön, och jag kilar vidare till nästa jobb.

Kvällen är stressig med mycket folk och skyhöga försäljningssiffror. Mitt i allt kommer Kalimera-Gunilla med dotter in för att säga hej. Det blev inte mer än så eftersom vi hade mycket att göra men jag hoppas att vi hinner ta en kaffe innan de reser hem, eller får tid att träffas när hon kommer ner nästa gång.
Jobbet kallar och vi kör på till 00.30 innan vi låser dörren och går hemåt. Jag är ledig på förmiddagen imorgon och tar en sväng förbi hos dottern. Dottern har mycket att göra hon med så jag knallar hem och läser en stund istället innan jag släcker lampan för natten. Drömmer om heta duschar och mer privat veranda.


070809 Tro det eller ej men jag sover ända till 11! Kliver upp och fixar en kaffe att dricka på balkongen, tar med en balja vatten till ett behövligt fotbad och blir sen sittandes med min bok en bra stund. Magen knorrar efter frukost, mysli och macka förtärs, och jag slänger in en ny vända tvätt i maskinen och diskar undan lite. Eftersom jag redan är irriterad över vårt boende grumsar jag över det mesta här hemma, allt från läckande diskbänksproppar till dammig balkong. Jag inser att jag är grinig och bestämmer mig för att sova en stund till. Jag slocknar omgående av cikadornas vaggvisa och vaknar igen lagom för en ljummen dusch
strax före 4. På väg till jobbet köper jag middag till mig och Rita, var våran kycklingsouvlaki som smakar fantastiskt, innan jag stressar vidare mot jobbet och, den just nu efterlängtade, A/C. När jag slagit mig ner med min kaffe inser jag att jag sovit bort möjligheten att träffa Gunilla och muttrar för mig själv. Snart kan Rita svära flytande på svenska...
Tolv och femton släcker vi lampan efter en riktigt hyfsad dag. Rita vill ta en drink och varva ner efter jobbet säger hon - sarva upp inför nattens klubbande anar jag och följer med för en öl. Det är trevligt att ha grekiska väninnor, och även om de är många år yngre än mig har vi mycket att prata om. Rita drar vidare hem till Kolimpari för att duscha och byta till partyblåsan, jag går ner till pyret och får goda nyheter.
Efter gårdagskvällen insåg cheferna äntligen att bartendern inte är kapabel att sköta sitt jobb, han super mer än han jobbar och kan knappt blanda en Gin&Tonic utan att den skär sig, så de avskedade honom efter ett storartat bråk. I vrede hade han hävt ur sig att han skulle klara sitt jobb bättre med en ordentlig servitris. Svaret blev att servitrisen är det inget fel på, hon stannar du går - omgående! Nu blandar dottern drinkar och skopar glass för glatta livet, och trivs bra med det också. Victory!!!


070810 Ytterligare en underbar sovmorgon med tid att njuta av kaffet och boken, för den nyfikne kan jag tala om att jag läser Tillbaka Till Kreta av Byron Ayanoglu. Lite energi finns det fortfarande i kroppen och eftersom golven behöver skuras använder jag den till något vettigt. När hushållsbarbetet är avklarat går jag ner för att kolla "radhuset". Status: Oförändrat... Nu kommer plötsligt frågan om jag inte hellre vill ha den andra 3:an på övervåningen, den är nästan helt klar, jag går upp och kollar. Svar: Nej, behåll den. Där finns i och för sig både kök och två stora sovrum, men badrummet är minimalt och vardagsrummet svårmöblerat. Jag vill ha den lilla lyan i källaren. Den som inte är klar...
Jag vänder hem uppför backen igen och äter Gigantes med bröd och ett glas juice till lunch/middag. När jag satt mig till ro får jag ett sms - kan du jobba morgon i helgen. Kan ja, vill nej, men jag måste dra in pengar till möbler... Jag äter min mat, duschar och promenerar upp till Platanias och jobbet. Vi har en bra kväll, trots att vi alla är trötta, och får stänga redan a2. Jag går raka vägen hem, inget svirande nu när jag måste upp klockan sex igen, kryper i säng och väntar på farbror Blund. Tyvärr vill han inte riktigt infinna sig så när dottern kommer hem redan 1 ligger jag fortfarande och vrider på mig. Till slut måste jag ha somnat.


070811 Uppe före tuppen och igång med vattenkokaren. Mellan doserna varmt vatten fryser jag och hackar tänder. Ute är det mörkt och blåsigt, sandmolnen gör att jag ser dammig ut redan efter några steg mot jobbet. När jag kommer fram får jag sitta och vänta på att chefen ska infinna sig, han är sen som vanligt. Vägg i vägg med biluthyrningen ligger Crazy Taste, ett av de nattmatställen som har 24-timmars öppet, där samlas avskrädet på hög efter nattens festande på Mylos Club.Nu, strax efter 8 på morgonen, är stället fullt av packade greker, till större del Atenare, som gapar och skränar. Eftersom det blåser ute och jag dumt nog klätt mig i fladdrig klänning bara väntar de på att kjolen ska blåsa upp. Medan de väntar kommenterar de friskt både mig och förbipasserande. Far åt helvete heter ade gamisou på grekiska, det säger jag till en typ som vågar sig för nära där jag sitter på en scooter.
Chefen kommer och dörrarna öppnas mot lugnet - tror jag. Det ör mer kaotiskt än vanligt och jag måste leverera en bil och ett antal båtbiljetter till Santorini till ett hotell. Utan körkort? Jag har precis börjat skriva biljetterna, samtidigt som jag besvarar besökares frågor, när sena Elena kommer instressande och börjar gorma om att jag måste skynda mig. Fel taktik med någon som ännu inte fått sin andra kaffe. Jag talar om att JAG skriver biljetter och HON är sen, sen fortsätter jag mitt jobb...Christos kör bilen till hotellet och går sen vidare för att hämta hem en scooter att skjutsa mig tillbaka på, jag går in för att skriva kontrakt på bilen, med klänningen snyggt draperad under hakan av vindarna. Idag är det inte kaos, det är vansinne!
Klockan tolv har jag ännu inte hunnit äta frukost, strax efter 1 hinner jag med den och mitt kaffe. Riktigt sur och grinig kryper jag upp på Theos soffa och äter i med ryggen vänd åt kontoret. Jag har nyss tampats med en norska som envisades med att jag skulle göra en bordsbeställning åt dem på en närliggande restaurang. Va, gjorde vi inte sånt och varför visste jag inte hur maten smakade där? Om jag någon gång åker till Oslo, kan jag då förvänta mig att Avis ska boka bord åt mig på lokal och beskriva dess meny för mig???

När det lugnat ner sig (läs. när chefen och Elena gått hem...) laddar jag upp de senaste bilderna av lilla Solsidan och moppar golven i lokalen. Fyra prick infinner sig chefen igen och jag går vidare för en gyros pita och mer jobb.
Jag gör mina åtta timmar och ilar hem för några timmars sömn. Trött och sliten, trots all ledighet i veckan, orkar jag bara ett glas juice innan jag kryper ner i bingen.


070812 Klockan ringer på slaget 6 och idag sitter det hårt åt att vakna. Jag kan inte öppna ögonen och ögondropparna är snart slut i flaskan. Jag får i mig en halv kaffe innan vattnet är kokat, blaskar av mig det värsta, klär mig och går ut i min grekiska by. Det blåser en sval vind från norr, den kan ni behålla, och det ligger stora moln över Rodopohalvön i väster. Eftersom ögonen är halvslutna verkar hörseln förbättrad och jag hör både killingar och cikador i morgontystnaden. Jag har inte ens hunnit halvvägs till jobbet när benen börjar krampa och jag haltar mig fram. Mitt inne i Platanias möter jag dottern på en MC, på väg hem från nattens svirande och den obligatoriska pannkaksfrukosten... Hon lever minnsan livet hon.

Idag ska putsas fordon, i mer vindvänliga plagg, omgiven av glatt sjungande berusade greker. Helkul! Sen tar jag mig friheten att dricka kaffe och äta en färsk croissant innan helvetet, hmmm jobbet, bryter ut. Till lunch beställer jag utkörning av en Pikelia, kött/ pommes frites/ lök och tomat, mat för minst två dagar. Jag kollar mina mail och hyr ut några vespor, några bilar har vi inte lediga och maskinparken uppvisar stora hål just nu. Det är söndag och jag börjar redan 16.00 på Mythos, chefen muttrar men infinner sig att byta av mig klockan tre. Kvart över tre sitter jag inne på Filoxenia med en köpefrappé, jag har 45 minuter till godo att vila på. Jobbar gör jag 16.00-00.20 utan något nämnabart roligt att berätta om.
Jag går hemåt i natten, stannar till för att hälsa på vännerna på hotell Marika och blir bjuden på en öl. En av våra samarbetspartner, en dykare, kommer in och bjuder på ytterligare en. Vi sitter i baren och slappar, jag gäspar oavbrutet. Han är en festlig och avslappnad prick att prata med och dessutom vill han bjuda mig och mina kollegor på en dykning senare i höst. När han börjar prata vinterjobb och vänner med butiker på Halidon inne i Chania slutar jag gäspa. Tyvärr måste han gå hem strax efter ett, efter att ha betalat min nota. Jag går också hem, till mig, men har redan bestämt mig för att träffa honom igen. Jobb vill jag ha i vinter.


070813 Ytterligare en morgon med sovmorgon. Man kan nästan få för sig att jag inte gör annat än sover... Efter morgonprocedurerna tar jag en tur ner till radhuset för att kolla läget innan jag åker in till Chania. Vad hittar jag där då, om inte en badrumsdörr som går åt fel håll! Jag hämtar Nektarios, som är seg efter nattens stora beach party, och klagar högt och ljudligt. Han svär och förbannar snickaren Argiris, som fortfarande sover ruset av sig, och lovar att de ska fixa det. Det hade nog inte gått om jag inte påtalat att dörren, på grund av ett bakomliggande handfat, inte skulle gå att öppna mer än drygt 45 grader... Han lovar att den ska vändas så att den går utåt, men särskillt inflyttningsklart är det inte i övrigt. Kanske på tisdag...Jag talar om att jag flyttar in på tisdagkväll - färdigt eller inte!

Jag åker ner till Chania, går på banken och köper mig lite nya kläder. Idag var det bara 110 nummer före mig på banken, jag har visst fått in tekniken, eller. När jag ändå shoppar bestämmer jag mig för att vi behöver bekvämare sängar. På stående fot beställer jag två madrasser, semi-soft, den ena 120x200 den andra 140x200. De måste specialbeställas eftersom standardlängden här är 190 cm. Madrasserna beställer jag fräckt nog med leverans till nya lägenheten. Det borde sätta fart på arbetarna...
På vägen hem från Chania bestämmer jag mig. Jag har fått nog! Jag ringer Elena och ber henne säga åt Christos att ansöka om min lägenhet. Jag flyttar den 14:e! Elena blir själaglad eftersom Christos med familj är hemlösa från den 15:e. Under resten av bussresan drömmer jag om benrakning och varma duschar.

För säkerhetsskull tar jag ytterligare en tur förbi lägenheten innan jag går upp till kiria Marikas. Däm om min förvåning när jag hittar snickaren i full färd med att vända min dörr. De har visst insett misstaget nu...

Några killar är i full färd med att montera mina köksskåp på väggen, mycket underligt placerat kloss i kloss med fönstret. Snyggt skåp säger jag smickrande, men hur har ni tänkt att jag ska kunna sätta upp gardiner nu? Snickaren kan engelska och undrar vad jag menar - jag talar om hur långt ut en gardinstång går. Han mäter - och svär igen. Nu får de att göra killarna. Här har man ungeförliga ritningar för väggar och dörröppningar, resten verkar byggas och placeras på en höft. Tyvärr, för byggarna, har jag principer vad det gäller mitt boende. Dörrar ska vara öppningsbara är en av dem. Snickaren erbjuder mig att flytta in till honom, så att jag kan hålla ett öga på jobbarna - jag tror att han försöker vara sarkastisk, men det biter inte på mig idag heller.

Jag går hem till min kalla dusch och undrar hur jag klart och tydligt ska kunna berätta för kiria Marika att vi tänker flytta - snart. Hennes sonson går inte att få tag på under de timmar jag är vaken och varken hon eller svärsonen förstår engelska. Jag kastar in en maskin tvätt, bäst att passa på när det är gratis, och springer till jobbet. Beslutet får vänta till imorgon. Jag slutar strax efter midnatt, keramik är populärt och vi sålde bra idag igen. Chefen ler och jag går hem med raska steg.

070814 Jobbet kallar även idag och hur jag förbereder mig vet ni vid det här laget. Jag har försovit mig en timme och är sen och seg. Benen klagar igen och jag ringer Christos. - Var är du? Vid jobbet. - Jag är sen. Har ont idag... Ska jag hämta? Ja tack! Han kommer pilande på en scooter och jag slipper anstränga benen ytterligare. Idag har jag tagit till en nödlögn och jobbar bara till 12, jag vill vara på plats när madrasserna kommer, och se hur arbetet med lägenheten går. Exakt 12 ringer budet om sängarna, han är på väg ut till Agia Marina. Jag rusar iväg från jobbet, försöker förgäves stoppa en buss men får springa hela vägen istället. När jag kommer fram sitter budet i godan ro och pratar med min blivande hyresvärd. Jag betalar och tackar för mig och får löfte om att madrasserna ska bäras in senare under kvällen. Innan jag går hem och äter lunch kikar jag in i lägenheten. Skåpet är flyttat och dörren går åt "rätt" håll nu. Ikväll kan jag flytta in säger Nektarios, jag är tveksam.

Väl hemma väcker jag dottern och ber om hjälp med packning och städning. Hon packar, jag duschar och skurar badrummet. Kranvattnet är riktigt varmt!? Vi hinner kasta i oss lite pasta innan jag ilar tillbaka till Platanias. Jag börjar känna mig lite lagom stressad. På torsdag kommer pappa, jag vet inte om vi hinner med oss just nu.
Jag jobbar mitt kvällspass och på slaget tolv springer jag mot Agia Marina. Innan jag hämtar några saker vill jag kolla statusen på lyan. Är den klar tro?
Nektarios sitter framför datorn i sin lilla lägenhet, dörren är öppen och han hälsar. Tillsammans går vi in i min lägenhet, nyckel sitter i dörren. Han tänder ljuset och avvaktar - jag häpnar. Tro inte att allt är klart än, långt ifrån, men jag har fått en liten spis med UGN, kylen står på plats och trots att det luktar färg kan vi faktiskt bo här nu!
Nektarios går iväg för att ringa, jag snokar runt. - Vill du flytta nu frågar han. JAAAA! Ok, snickaren är på väg hit för att hjälpa dig. !!!!!!!!!! Jag ringer dottern och talar om nyheten. - Kom när du slutat!

När klockan passerat 05.00 har vi kört två vändor med en fullastad bil och nästan allt smått är på plats i nya lägenheten. Dottern har slocknat på en nybäddad madrass efter att vi blivit bjudna på nattmat av herrarna. Vi har tagit en öl och en shot för att fira vårt nya hem och jag har tackat och lovat laga byxor åt både snickare och hyresvärd. Klockan är noll fem och femton, det är den 15/8 och vi har ett nytt hem!