070325
070325 Kära nån så det värker i kroppen ikväll! Alla muskler jag känner till, och en hel del jag inte visste om, har fått en rejäl genomkörare idag. Solen sken, våren visade sin vackra sida och som omväxling tillbringade hela familjen dagen utomhus. Inte med kaffe, kakor och avslappnad samvaro , utan vilt skrubbande cyklar. Vi har tre och en halv cykel, som jag hade glömt bort... Dessa, åtminstone de hela, ska förvandlas till kontanter snarast möjligt. Halvan var mest udda antal cykeldäck, trampor, lyktor och diverse obekanta delar som vi använde till uppfräschningen. Rena fina saker säljer bättre har jag märkt. Nu hade cyklarna stått oanvända i minst två år så skrubba fick vi göra. Och olja, och skruva, och pumpa. Eller snarare- Jag fick. Ungarna hade hejdlöst roligt med vattenslang, hinkar och kökssvampar. Det skiljer inte mycket på femåringar och vuxna tonåringar- tydligen. Hur som helst hade de kul. Ännu roligare hade de när jag försökte kränga på ett däck och senare monterade hjulet åt fel håll från växlarna räknat... Jag är händig och inte det minsta rädd för skit under naglarna men det är väldigt länge sen jag mekade med en cykel! Nåväl, ett par skratt kan jag bjuda på. Värre var att grannar samlades runt som åskådare. Mitt humör kan vara ganska kort när jag jobbar fysiskt, det har med ryggen och bristande tålamod att göra, så när kommentarer började komma var det frestande att ge sig på dem med vattenslangen. Den mest "insatte" är en barsk äldre norrlänning och det var i princip det enda som stoppade mig...
När cyklarna var så klara som de kan bli, och mina raringar blöta från topp till tå, var det dags för en kaffepaus. Det kaffet hittade jag i hallen nu i kväll- iskallt. Om jag börjat något har jag lite svårt att sluta. Jag har maniska drag i det mesta jag gör och har inga problem med att t ex tapetsera i reklampauser... Av brandsäkerhetsskäl, eller åtminstone för ökad framkomlighet och trivsel, packade jag om och flyttade runt kartonger i några timmar. Nu ser man sofforna och rumsbordet igen, ett tag. Man ser också stora sjok av damm. Det verkar som om de parat sig bakom lådorna de eländiga dammråttorna! Tur att bordet är avröjt i allafall, nu kan vi ställa ifrån oss tallrikarna när vi äter... Köksbordet går absolut inte att sitta vid längre! Flera auktioner har gått ut i helgen och bara jag fått betalt är en del av sakerna borta, men då lägger jag bara dit en ny pryl.
Jag förvånas över vad folk bjuder på...Inte en chans i världen att jag skulle ge 289 kr för ett par begagnade skinnpumps, det ger jag inte ens för ett par nya! Orsaken till min enorma skosamling är just att jag har svart bälte i fyndshopping. Jag ser bara röda prislappar och kan nosa mig till en utförsäljning utan att vinden ligger på. Jag har sålt minst 12 par redan och har säkert lika många kvar att sälja. Trots det så vet jag med säkerhet att jag har närmare tio par som ska packas med och ytterligare 5-6 par bor redan på Kreta. Då har jag inte räknat de min dotter rår om... Finns det fonder att söka för skors välbefinnande och medflytt tro? Åter till saken, folk bjuder på de underligaste ting. I morgon ska jag posta tio paket, pengar rullar in på kontot och jag har till några månaders uppehälle nu. Tanken var att jag skulle ha ett års hyra med mig men sen köpte jag en ny dator. Å andra sidan vet jag ju inte ens vad jag får för hyra än. En rejäl deposition ger förhandlingskraft och kan vara en lönsam investering tänker jag. Tyvärr är det fortfarande inga mäklare som svarat på mina förfrågningar så det blir till att knacka dörr när vi kommit ner. Djungeltelegrafen brukar lösa det mesta.
Nu ska jag stoppa min ledbrutna kropp i hetvatten så klarar den kanske en dag till.
