070723

070723 19/7. Jobb från 8-00.30. Inte hann det hända något särskilt intressant på den tiden heller. Solen gick upp som vanligt, jag fick i mig en kaffe, vattnet var som vanligt iskallt och jag duschvägrade. Blaskade av mig under svordomar på omväxlande grekiska, engelska och svenska, tvättade håret och ansiktet och rusade iväg till jobbet. Jag var sur och grinig mest hela morgonen och ägnade en stund till att lära vår bulgariske mekaniket, Christos, att säga "Eat my shorts!" och några mindre rumsrena ord... Han skrattade glatt - han begriper inte ett ord engelska stackarn men lär lätt och kombinerar själv de mest fantasifulla meningar.. Till lunch blev det take away, kyckling fajitas, och jag drömde om mustiga grönsaksgrytor, boureki och grekisk sallad. Någon dag ska jag banne mig hinna koka bönor eller vlita! Värmen är rätt normal för stunden även om alla klagar på att det är för varmt - jag lider i allafall inte och väggarna hemma är nästan svalare än min hand. Under värsta värmeböljan, för tre veckor sen, hade jag kunnat värma mat på innerväggarna.

Vid fyratiden drog jag vidare till mitt lilla "extrajobb", det räknar jag som det riktiga jobbet nu, biluthyrningen är en bi(l)syssla... Vi hade en bra kväll med klirr i kassan och chefen var nöjd. Som omväxling stängde vi på slaget tolv och jag gick hemåt. Eftersom jag inte hört något om arbetstid för morgondagen antog jag att jag var ledig och stannade hos dottern för en kall öl och näringsrika jordnötter. Hon har "bytt" jobb de senaste dagarna och jag har en hel del otalt med hennes förre chef... En kväll fick hon hastigt ledigt och döm om hennes förvåning när hon går dit för lite umgänge - en annan brud jobbar i hennes ställe! Dagen efter blev hon kallad till chefen som bad henne söka jobb hos hans kusin. Ingen förklaring, inget tack för en fin tid, bara gå! Av arbetskompisarna har hon nu fått veta att den nya tjejen är tjeckiska och att hon kom i sällskap med en mycket äldre grekisk herre... Någon har en hållhake på chefen och har utnyttjat den till att ge sin älskarinna ett jobb. Bruden i fråga pratar knappt engelska, gör inte sitt jobb och får heller inte skäll av chefen när hon slarvar. Hon är omåttligt impopulär hos de övriga i baren och flera av stamgästerna har redan börjat söka upp dottern i den nya baren. Inte ens chefens bröder är nöjda med beslutet, de tycker att han gjort bort sig som sparkat dottern. Den enda servitrisen som inte var konstant packad eller hög och som var omtyckt av både lokalbefolkningen och turisterna. Med mig har chefen en och annan oplockad gås nu mer - han har kallat sig min vän i flera år... Förr eller senare kommer sanningen fram, det är en liten by vi bor i.

Eftersom jag hade morgonen ledig tog jag en tur in till Chania och köpte mig ett arbets/köksbord. Indiskt grovt, mörkt med smidesbeslag och med lådor i sargen. 65 x 100 cm och 100 euro på rea. Jag lämnade en deposition á 50 euro och nu väntar jag på leverans av det, de flesta butiker levererar gratis om man inte bor i obygden vilket är oerhört praktiskt. Efter möbelinköpet blev det en påse kläder, mest inför vintern, eftersom det är rea i stan. Jag fyndade friskt och relativt billigt. En sak jag häpnade över är grekernas liberala inställning till omklädningsrum. Om kön är för lång byter de helt sonika om ute i butiken - män som kvinnor. De har en lika liberal syn på köer och en yngre typ försökte slinka förbi mig. Jag stirrade honom i ögonen och sa på grekiska att jag faktiskt hade en arbetstid att passa, han fick snällt vänta på sin tur. Särskilt glad var han inte men det bekom mig inte det minsta. Jag börjar lära mig systemet.

Jag tog mig hem helskinnad och upptäckte att vattnet var ljummet. Det betyder att man ska passa på att duscha, även om jag känner mig lika ofräsch igen när jag promenerat upp till Platanias och jobbet. Om jobbet finns inte mycket att nämna, det är varken till eller från, bara en inkomstkälla.

Jag har haft en pratstund med dotterns nya chef, om löner, försäkringar och förmåner... Lönen är lägre men arbetstiderna bättre och hon trivs trots att bartendern är en gniden skit. Han fattar inte varför han ska dela dricksen med dottern! Utan dottern skulle han knappt få någon dricks, han är tråkig, surmulen och kan inte blanda drinkar. Dottern erbjöd sig att lära honom göra Hot Shots härom kvällen. Look and learn svarade han och blandade något helt annat. Skulle inte tro det sa dottern, vad har jag att lära av någon som skakar en B52:a? Sen den kvällen är de i konstant krig och jag fick frågan av deras chef om jag vill ha jobbet som bartender... Eventuellt för nästa säsong, om jag får ändra på några saker svarade jag, jag hinner inte med ett tredje jobb just nu. Dottern pluggar på ur vår cocktailbok och kan redan hoppa in om det kniper, fast då förlorar de en utmärkt servitris. Jag jobbar gärna i baren men vill hyra den, inte vara anställd. Jag har haft ögonen på stället i flera år, läget är bra, baren är lagom stor och den hör till ett bra hotell, Canea Mare. Den har varit stängd några säsonger men öppnade igen nu i sommar. Cheferna/ägarna är mindre populära grekamerikanare och har fått personal därefter.

Jag ska diskutera saken med herrarna någon kväll längre fram i höst, när jag hunnit kolla in dem och stället bättre.

Nu ska jag ägna de närmsta dagarna åt jobb och lite shopping. Eftersom det är rea i stan har jag hittat en tvättmaskin till hyfsat pris, 249 euro för en 5 kilos maskin, den ska jag försöka köpa i veckan. Jag har fortfarande inte fått svar på om jag får koppla in den, men eftersom den är billig och en av mina vänner är rörmokare så köper jag den i allafall. Om det blir flytta av får någon ståtlig och stark grek flytta den och mitt nya bord, som ännu inte kommit på plats. Tiden är mer relativ här på Kreta än någon annanstans... En stor och stark grek funderar jag på att lägga beslag på för privat bruk, jag är trött på att släpa matpåsar och vattenmeloner uppför backen själv. Det finns ett talesätt som säger att en grekisk man förvandlas till en åsna från den dag han gifter sig. Åsnor är bra på att bära tungt. Alternativet till äktenskap är körkort och det har jag inga planer på att skaffa mig...


Ytterligare en dag har gått och jag har varit LEDIG!!! En hel söndag till förfogande hur helst jag önskade. Det blev inte något badande idag heller. EN av mina stammkunder på Tradera semestrar på Kreta för första gången och det visade sig att de skulle bo i Kolimbari, bara en dryg mil bort. De anlände Chania igår kväll och självklart skulle vi träffas efter alla många kontakter. Jag vaknade alltså relativt tidigt, duschade kallt och drack kaffe innan jag gick ner till bussen, jag hann dessutom förbi mitt framtida hem en sväng innan jag bordade fordonet. Eftersom jag sällan köper biljett innan jag kliver på bussen hade jag mynt i handen och väntade på biljettförsäljaren. Vi var fyra resenärer i bussen, tre grekiskor och jag. Alla andra betalar men mig, den enda blåögda, glömmer han förvånandsvärt nog bort. Detta händer ungefär var tredje gång jag åker buss, oavsett försäljare. Gratis är gott och jag håller tyst.

Väl framme i Kolimbari kliver jag ur och letar mig fram till ett av de finare hotellen. Jag hittar rummet och knackar på hos mina okända vänner och möts av en varm kram. Jag kände utan problem igen Ingela på kläderna... Vi slår oss ner på balkongen och bekantar oss närmare innan deras lilla dotter bestämmer att det är lunchdags. Bor man "all inclusive" innebär det att allt som äts eller drick skrivs upp på rummet, jag blev alltså bjuden på lunchbuffé. Där fanns alla möjliga läckerheter och jag kan lova att min tallrik var rågad - jag åt ikapp tre veckors halvsvält i ett svep. På tallriken låg mört lammkött i briam simmande i en mustig tomatsås, dolmadakia med yougurtsås, loukanika (grovmalda grekiska korvar), oliver, fetaost och tzatziki. Ingelas man gjorde stora ögon, själv tyckte de att det var för varmt för annat än fetaost och vattenmelon. Jag lider inte av värmen jag... Nu klarar jag mig förmodligen utan mat ytterligare ett par veckor.

Efter lunchen ville de ta en kaffe och jag guidade till ett mysigt litet fik i hamnen där jag varit förr. Iskaffe var något nytt för paret, chokladkakan som simmade i chokladsås lockade dem och jag beställde. Av förklarliga orsaker avhöll jag mig från bakverk... Lilla ljuslockiga dottern gjorde succé hos de övriga gästerna ch vi fikade i godan ro en lång stund innan de betalade och jag återigen blev bjuden. En kort promenad tillbaka till hotellet och en stunds prat på balkongen och klockan var över sju. Jag tackade för mig med löfte om att guida dem i Chania nästa vecka, det är marknad. Innan jag gick kom Ingela med en osthyvel som jag beställt - Se den som en inflyttningspresent. Återigen gratis!

Dags att hitta en busshållplats. Kolimbari är varken stort eller överbebyggt men tror ni inte att jag lyckades gå vilse ändå! Jag var halvvägs upp i en bergsby innan jag gav upp och ringde mitt ex, uppvuxen i området, och bad om hjälp. Det fick jag, han lät oerhört road över mitt missöde, och hann precis tillbaks till utgångsläget innan bussen gick. Nu fick jag betala för mig men sa fel by i ren utmattning och tjyvåkte fräckt ytterligare några hållplatser. Väl hemma igen tvättade jag upp lite kläder, för hand som vanligt, skurade golven och kröp i säng. Det går massor med "onödig" tid till hushållsarbete, därför hinner jag inte skriva oftare.

Måndagen kom den med och jag jobbade i hela tre timmar innan jag tackade för mig, för dagen, och tog bussen in till Chania och reorna. När jag kom hem igen ägde jag en vattenkokare som borgar för trevligare morgontvagning och, en tvättmaskin med snar leverans! Det blev inte den jag siktat in mig på utan en aning större för samma pris. Jag har ännu inte fått besked om huruvida jag får koppla in den i badrummet, men jag har väntat 1,5 månader på det så nu gör jag som jag vill. Dottern köpte sig en ny mobil för drickspengarna, 150 euro, och vi suktade över en platt TV. Teven får vänta till senare i höst, sängar och dylikt får gå före. Vi hann med en sväng på en av klädbutikerna också innan telefonen ringde. Det var från möbelbutiken ? mitt bord var påväg! Nu blev det bråttom hem. Jag sa att jag skulle vara hemma 14:30, nog med marginal för att slippa springa uppför backen, men hinner inte mer än kliva på bussen förrän "flyttgubbarna" ringer och talar om att de är framme vid kyrkan. De pratar bara grekiska och jag blir ställd. Jag finner mig efter en stund, hittar rätt ord och ber dem vänta några minuter, jag är redan i Stalos.

Jag hittare männen lugnt rökandes vid foten av kyrkan och ber om ursäkt för att de fått vänta. - Ingen fara, det var svalt och skönt i skuggan! Bordet kommer på plats och gör sig väl, 50 euro byter ägare och jag har en stund tillgodo för att laga oss en lunch. Jag steker klyftpotatis och lantkorvar, gör en sallad med fetaost och inviger osthyveln. Allt smakade och jag tog en kaffe innan det var dags att duscha och ila till kvällsjobbet. Som jag spenderat vill det till att dra in nya slantar... Jag måste köpa något att lägga min far i när han kommer på besök.

image61
Solsidan i Agia Marina har fått pergolas och fönster

image62
Avigsidan och min kommande bostad. Lite mindre än planerat men med oliver och citronträd vid husknuten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0