Movingstar

070623 Denna dag i mitt nya liv såg ut så här: Klockan ringde 06.00 och jag snubblade ur sängen för att skaka min morgonfrappé. Jag har flyttat in min säng i köket för att inte störa dottern som kommer hem från sitt jobb vid den tiden, mycket smart eftersom jag nu kan öppna kylen om det blir för varmt under natten... När jag skakat klart smiter jag ut på balkongen för en morgoncigg, kikar på grannarnas morgonbestyr och suger sakta i mig kaffet. Om kiria Maria är vaken så byter vi några ord innan jag tar mig in i duschen och klär mig. Lite sotigt runt ögonen och strax före 8 börjar jag min promenad upp till Platanias, den tar ca 25 minuter och jag är genomsvettig när jag kommer fram. Solen gassar för fullt redan vid den tiden och vi har augustivärme i juni... Jag låste upp och loggade in på besöksdatorerna, låste upp cyklarna, dammade av fordonsflottan och sopade utanför lokalen när det behövs. Eftersom vi har uthyrningar på morgonen så förbereder jag kontrakten innan kunden kommer. Sen flyter dagen på med frågor, hänvisningar, bokning av utflykter och alla småsysslor. När våra kära turister tog siesta skurade jag golv och putsade datorer. Om Elena är på plats så delar vi en sallad eller något annat ätbart, pratar om ditt och datt och passar på att njuta av A/C en stund. Den undviker vi att ha igång för att slippa bli förkylda som Nektarios blivit... Idag var jag ensam och ägnade en stund åt surfande efter ett kylskåp istället.

Dagen gick, Nektarios ville ha en extra stund hemma för att hinna duscha och jag stannade lite längre. På vägen hemm är det det vanliga hälsandet åt höger och vänster. Jag blir varmt välkomnad av de jag inte hunnit träffa tidigare, många kramar, kindkyssar och välgångsönskningar blir det. När jag når Agia Marina känner jag för en glass och smiter ner på Cactus, fjolårets arbetsplats. Glass och en flaska vatten, lite småprat med personalen och årets andra besök på stranden, även denna gång fullt påklädd. Ska du inte bada? frågar en bekant. Jo, i augusti svarar jag och alla garvar. Jag är ökänd för min motvilja mot vatten... När jag håller på att somna i skuggan vid vattenskoteruthyrningen bestämmer jag mig för att gå hem. Upp för backen igen, svettigt och varmt som i Dantes Inferno. Vad hittar jag hemma om inte en sovande skitunge. Hon har sovit precis hela dagen, det var för varmt för att gå ut påstår hon, här hemma har vi ju en fläkt i allafall...

Pyret gör sig klar för jobbet som börjar 21.00, jag bestämmer mig för att försöka bringa ordning och reda i huvudet och bloggen. Nu har jag skrivit i några timmar, mycket svammel och osammanhängande precis som det varit i mitt huvud på sistone. Jag har fortfarande inte fattat att jag bor här, fortfarande inte tagit min natt-Retsina eller sett solen gå upp från en solbädd men till skillnad från andra somrar hinner jag nu. Jag har inget flyg att passa!


På väg till jobbet klockan 07.40. Vyerna uppväger den tidiga timmen.