Movingstar

071114 Jag vaknar gång på gång under dagen omväxlande svettig eller stelfrusen, kan det vara så att jag har feber tro... Även dottern hostar, kraxar och låter som en espressomaskin. Ingen av oss orkar tänka på mat, kliva upp är inte att tänka på. Under ett vaket ögonblick får jag i mig ett glas juice och kollar upp ordet jag skrivit ner under natten. Den närmaste översättningen jag kan hitta är Fiesta, celebration - jag vill nog påstå att festlig var det sista jag kände mig inatt... Det måste ha varit en sjuhelsikes fest med tanke på alla sönderslagna möbler som figurerade i mina drömmar.

Fram på eftermiddagen tvingar vi i oss en tallrik müsli och mjölk, tvättar av oss, byter till torra pyjamasar och bäddar torrt i sängen, sen kryper vi ner igen. Jag börjar misstänka att vi drabbats av luftrörskatarr, igen för min del, och att vi kommer att få dras med åkomman ett tag. Vädret just nu påminner mest om vintrarna i Göteborg, det är blåsigt, mulet och regnar horisontellt. Skillnaden är att det åskar nästan konstant och att det är mycket varmare. Med en torr och varm lägenhet skulle det inte gå någon nöd på oss misstänker jag.

Jag borde egentligen inte klaga när jag tänker efter. Om jag inte minns helt fel hade jag förväntat mig att frysa och svälta första vintern, och riktigt så illa är det inte än. Däremot gjorde jag mitt allra bästa för att slippa kallvatten. Efter korsförhöret jag höll med Nektarios och alla fagra löften jag fick då borde vi bo som prinsessor här. Billigare dessutom.

Med teven igång och halogenvärmaren tätt inpå sängen somnar vi båda tidigt. Sömn sägs ju läka kroppen.

071115 Solen skiner, vattnet i duschen håller en behaglig temperatur och förmiddagen är förbi när vi vaknar. Fortfarande arbetslösa och sjuka äter vi en sen frukost på verandan. Nektarios håller sig undan trots att det är hyresdags och jag har inga planer på att jaga honom med pengarna. När vi sitter och tittar ut över olivträden ser jag flera färgglada fjärilar leka bland grönskan. Vi är halvvägs inne i November och här sitter vi ute i pyjamasar och beskådar sånt som hör våren till i Sverige. Det är precis de här stunderna som gör livet på Kreta fantastiskt.

Eftersom ingen av oss orkar pallra oss iväg till IN.KA blir det heller ingen dagstidning. Jobbsökandet får ligga nere ännu en dag, och det gör vi med. Jag tar datorn med mig in i sovrummet och ägnar resten av dagen åt att lägga patiens. Dottern somnar om.

Efter en värmande soppmiddag kryper vi ner i min säng och ser filmer på teven. Klockan har förmodligen inte passerat tio när vi somnar igen. Nektarios har inte fått sin hyra men jag kan inte påstå att jag bryr mig nämnvärt.

071116 Väl utsövd men fortfarande febrig och med hackhostar tar jag mig iväg in till Chania. Jag börjar med Singerbutiken för att kolla symaskinsstatusen - tvärstängt! Enligt lappen i skyltfönstret ska de hålla stängt hela helgen. Typiskt min tur. Från Singer fortsätter jag ner på Halidon där jag stannar och köper tidningen, sen tar jag in på Skridlof- Lädergatan - för en snabb visit hos Rita. Hon är precis lika sjuk som vi men jobbar på ändå, någon sjukförsäkring att falla tillbaks på har man inte här med mindre än att man tecknat en privat. Rita vet inte av några jobb som passar oss. Hon säger som alla andra - Det är svårt under vintern. Det har jag hört till leda nu, och visste dessutom innan vi flyttade hit. Svårt? Ja! Omöjligt? Nej, det tror jag inte.

Jag stannar på ett litet kafeneio bakom kyrkan, kostar på mig en iskaffe och tar mig an jobbannonserna med pennan i högsta hugg. Sakta sakta läser jag mig igenom alla annonser, markerar 7-8 stycken och dricker mitt kaffe. Runt mig flanerar folk och jag hör både engelska, svenska, franska och arabiska röster. När jag betalat notan går jag ner på ett internetkafé helt nära. Tre av annonserna går att söka via mail och jag behöver dessutom skriva ut fler CV. De flesta större hotellen söker sommarpersonal redan nu, jag söker till Jasmin Village, Santa Marina och Thalassa Resort. Uppe på Halidon ligger Tellus Travel, de söker också personal. Jag tar mitt CV med och lämnar in en kopia innan jag bestämmer mig för att åka hem. Kroppen värker av feber, lederna knakar och jag hostar så snoret rinner och ögonen står rakt ut. Känner mig omåttligt tilldragande för stunden...

När jag kommer hem värmer jag citron och honungsvatten och en extra kanna att tvätta mig i. Nektarios är lika försvunnen som varmvattnet och får varken skäll eller hyrespengarna idag heller. Han skulle bara våga dyka upp när jag huttrar, hackar tänder och har gåshud efter den ljumma tvagningen!

Strax efter middagsdags ringer ägaren till Horiatiko - Mitsos. Han frågar om vi vill komma och se lägenheten jag ringde om härom kvällen. - Jag hämtar er om 30 minuter, passar det bra? Jo då, det gör det. Hämta. Med bil. Jag börjar undra hur långt bort lägenheten finns.

Vi snyggar till oss lite och är precis klara när han tutar utanför. Väl inne i bilen inser jag att jag aldrig sett karln förrr, men han verkar veta allt om mig... Dottern viskar: Det är Giorgos, hennes chef på Kahlua, kusin! Så oväntat tänker jag. Här i byn är alla kusiner. Det ligger något av Den Sista Färden över Agia Marinas invånare. Hillbillys... Fast trevligare och mer normala. Jag skriker som en gris varje gång jag kommer i kontakt med duschvattnet.

Mitsos sätter fart på bilen. Vägen går förbi Singelslingan och upp till höger på den lilla vägen bakom vårt hus. Ungefär ett stenkast från vår veranda, men skymt bakom olivträden ligger hans helt nybyggda hus. I källaren på det finns lägenheten. En stor veranda med utsikt över gamla byn och kyrkan leder in i en liten 2:a. Köket är ca 15 m² stort med två rejäla fönster. Köksdelen har diskbänk och köksskåp men varken kyl/frys eller spis. Badrummet är enormt men saknar badkar. Sovrummet är minst lika stort som köket, har ett stort fönster och en takhög garderob med lådor. I alla rum finns element... Lägenheten är klar nästa vecka om ni vill ha den, annars väntar jag till i december med att dra in elen. Jag kollar runt. Köket måste rymma både dotterns säng, köksmöbeln och TV-bänken. Inte en chans att det funkar. Hyran är 300? exkl. El och vatten och då måste vi köpa både spis, käksfläkt och kyl/frys själva. Njaaae... Det är inte riktigt vad vi söker talar vi om.

Jag har en stor trea också, men den är uthyrd tills i december, säger han. Var??? En bit bort mot Stalos, nära Hotell Folia äger han ett hotell med sex lägenheter talar han om. Trean ligger på bottenvåningen och är för stor/dyr att hyra ut sommartid. Jag tvekar. - Hur mycket ligger hyran på? 350? per månad plus el och vatten, men då har ni tillgång till poolen. Han lovar höra av sig när lägenheten blir tom. Vi tackar för titten och går hem igen. Nu måste vi kolla upp stället så snart det blir dagsljus!

Hemma igen bäddar vi ner oss framför teven och somnar mitt i en spännande film.

071117 Fortfarande hosta och feber igen. Ute är det varmt och soligt men stora mörka moln skymtar i horisonten och jag hör åskan mullra i fjärran. Jag tar kaffet och datorn med mig ut och njuter av solen en stund. När jag skrivit klart klär jag mig och går ner till Phisical för att ladda upp bloggen. - Vi har ingen anslutning idag, det åskar, säger tjejen som jobbar där. Jag suckar, köper tidningen och går hem igen.

Solen har värmt upp vattnet till duschbart och en stund senare är jag ren och fräsch. Jag sätter mig ute med en kopp te och en cigarett. Pavlos kommer förbi, på Nektarios begäran, för att inkassera hyran.

• Du är visst skyldig för hyran va?
• Japp!
• Han vill att du betalar nu...
• Är det något varmvatten på gång då?
• Varmvattenberedaren är på plats, jag har sett den själv, och på måndag ska de dra elen och installera den.
• Då får han halva hyran nu och resten när jag sett att vi får varmvatten. Får vi inte det innan den sista så flyttar vi!
• Du har helt rätt, säger Pavlos. Han tar de 150? med sig och går in till Nektarios.

Sekunderna senare hör jag Nektarios explodera av ilska, men Pavlos dämpar honom och stänger dörren. Jag vet att jag har rätt men lite nervöst känns det.

Kvällen går framför teven och snart sover vi sött. Mitt i natten vaknar jag av en otrolig smäll. Åskan går igen och nu överträffar den allt jag tidigare sett och hört.

Eftersom jag ändå är vaken tar jag kameran med mig och går ut. Exakt när jag öppnar dörren dundrar det till så att huset skakar och dottern vaknar med ett skrik. Jag lugnar henne innan jag går ut för att beskåda underverket.

Uppe från vägen ser jag blixtarna korsa varandra utan uppehåll. Åskvädert är ute till havs minst en mil bort, men trots det blir det ljust som mitt på dagen. Det är som att se ett fantastiskt fyrverkeri och precis lika svårfotograferat.

Jag sätter mig på verandan och tittar på ovädret. Nu börjar det blåsa orkanvindar, olivträden böjer sig för vindarna. Regnet kommer som på beställning och av ljudet att döma är dropparna deciliterstora. Jag sitter en stund och njuter av skådespelet innan jag börjar frysa och går in. Dottern har krupit ner i min säng, lätt chockskadad. Remos har gömt sig bakom en kudde. Darrande av rädsla kryper han ner under mitt täcke och kryper så nära han kan. Snart somnar vi igen.

071118 Klockan nio dundrar det till i huset igen. Nu är det mina nya grannar som lever om och väcker mig. Jag kliver upp och tar med mig kaffet ut. Det regnar fortfarande, men bara bitvis - halva himlen är solig och molnfri. En stor örn seglar fram över den soliga halvan och ser ut att trivas rätt bra i vindarna.

Jag dricker upp mitt kaffe och kryper isäng igen, jag har fortfarande feber och fryser, en stund senare sover jag igen. När jag vaknar igen är det efter lunchdags och solen skiner över hela Agia Marina. Vi äter ute, snyggar till oss och tar en promenad ner till huvudvägen. Phisical är fortfarande internetlöst så för att trösta oss köper vi var sin bakelse på IN.KA och går hem igen. Halvvägs upp i backen kommer regnet. Vi småspringer den sista biten hem till halogenvärmaren.

Eftermiddagen bjuder på grekiskt kaffe - årets första - en sötsliskig tårtbit, mer åska och regn och en vit stor vit uggla som flyger förbi verandan där vi sitter och fikar.

Eftersom jag inte vill riskera en datakrasch, inte har någon symaskin och har läst ut alla böcker lägger jag mig i sängen med teven på. Snart har jag dåsat till av värmen och sover bort resten av dagen.

071119 Om det beror på regnskuren som drabbade oss eller på överansträngda smaklökar vet jag inte, men febern är skyhög igen. Både jag och dottern stannar i sängen hela dagen, med undantag av ett avbrott för het buljong och ett glas juice. Ingen orkar laga mat, ingen orkar äta något riktigt. Vi maratonsover bort ett helt dygn nerbäddade under husets alla filtar och täcken, med Remos liggande mitt i mellan oss. Ute öser regnet ner, åskan går och vindarna viner i bästa skräckfilmsstil.

071120 Åskvädret håller i sig, precis som våra förkylningar och inte heller idag blir det något gjort. Vi stannar i sängen mest hela tiden, äter soppa och småslummrar.

På eftermiddagen kommer Mixalis förbi och får sig ett gott skratt när han ser oss i våra pyjamasar. Jag pallrar mig upp och kokar te åt oss och vi sätter oss ute på verandan ett tag. Mixalis har tagit med en värmefläkt åt oss, snabbare och billigare än halogenvärmaren och den opålitliga klimatanläggingen - Håll värmen så ni blir friska någon gång! Äter ni något? Har ni pengar? Har ni hittat jobb än? Ja, ja, nej "pappa"...

Det fattas bara att han stannar för att stoppa om oss också. När jag börjar hacka tänder av feberfrossa igen tackar han för sig och äker hem. - Är det något du behöver? Ja, en varm kram och ett hett bad! Får jag låna ditt badkar någon kväll kanske? Han skrattar och säger att han ska försöka ordna det någon kväll, kramen får jag omgående.

När Mixalis åkt ringer jag till Singerbutiken. Hur går det med min maskin? - Tyvärr, vi har inte delar att laga den med, du får komma och hämta den när du vill.

Nu får det räcka med elände för idag. Jag kryper ner i sängen igen och sover bort febern och resten av kvällen. Mitt i natten vaknar jag av att Remos hostar och jamar förtvivlat. Han sitter mitt på golvet och vill varken ut eller in i sovrummet. Helt plötsligt kräks han på golvet, långa ihållande kräkningar. Stackars kisse, ska du också bli sjuk nu?

Vad gör man med sjuka katter? Jag tvivlar på att man stoppar i dem Depon eller Aspirin. Jag torkar upp efter honom och kryper ner i sängvärmen igen - Remos gör mig sällskap en stund senare.