Movingstar

Eftersom jag haft tid att skriva langre texter den sista tiden maste jag dela upp mina veckor i kortare perioder, bloggen har tydligen ett max antal tecken som jag lyckas overskrida...


071007 Inte vaknade jag tidigt idag heller, jag som planerat ett strandbesök. När jag kliver upp är klockan tio och solen gassar på verandataket. Jag tar datorn och kaffet med mig ut och försöker skriva lite som surrogat för solandet. Särskilt lugnt är det inte, trots att grannarna gjort sig osynliga. Remos jagar de små kattkrakarna runt gården, ivrigt bitande  i allt som sticker ut, kattungarna jamar konstant. Den ena har ett skumt kalkonliknade läte som fått mig att fundera över vem fadern är...

Eftersom vi måste äta tidiga middagar ger jag mig i kast med några kycklingfileér som inte hunnit tina. En timme senare har jag skrivit skärbräda på shoppinglistan, min tumme är omplåstrad och middagen uppäten. Efter maten tvingar jag dottern att skura golven, själv njuter jag av en Frappé på altanen. Livet är gott! Dottern är trött och grinig - sommarens jobb har stigit henne upp i halsen. Vi pratar en stund om huruvida hon bör ta ledigt en dag men, jag.., bestämmer att hon behöver pengarna. När säsongen är slut och Plus stängt för vintern kan hon ta en hel veckas semester innan hon söker nytt jobb. Det har hon gjort sig väl förtjänt av.

Fem i fem går jag ner till jobbet. Jag har annonserat två större fotbollsmatcher och hoppas på fler gäster. Den ena matchen är redan slutspelad och jag frågar kiria Julia om de haft några besökare. Inte en enda.

Inte heller under mitt pass kommer några hugade fotbollshuliganer på besök. Istället för hårt slit bakom bardisken sitter jag i godan ro och äter mannagrynshalva med kiria Julia. Vi pratar växlande grekiska och engelska. Julia har bott flera år i Nya Zeeland och hanterar engelska riktigt bra och det är intressant att prata med henne. Helt plötsligt får jag gäster, fler än en, och får lite att fördriva kvällen med. Jag fixar öl, kaffe och Irish Coffee till mina besökare, pratar och underhåller tills de går vidare till sina hotell. Tiden går mycket fortare när man har att göra och jag önskar att de stannat längre.

Giorgos kommer ner efter en dusch och lite välbehövlig sömn och resten av kvällen sitter vi och pratar ute under stjärnorna och halv ett packar jag ihop mitt och går hem. Ett stycke upp i backen passerar jag en dold jasminbuske och doften följer mig en bra bit på vägen. Hemma möts jag vid dörren av Remos. Han har tillbringat sin första dag i total frihet och är ovanligt kelig och stillsam. Hans doakör lyser med sin frånvaro - kanske har han kört slut på de små liven. Vi kelar en stund i natten, Remos, jag och en croissant, sen stänger vi igen och kryper i koj.

071008 8:40 ringer larmet och jag pallrar mig upp för ytterligare en shoppingrunda i stan, målet är att hitta ett par cowboy-boots och bäddmadrasser. Ute är det soligt men kyligt, i duschen är det obehagligt ljummet. Jag funderar en lång stund men modet sviker och jag sköljer bara håret och tvättar ansiktet innan jag går till bussen. En fullsatt buss passerar oss väntande, jag är van nu och svär mindre. Till sällskap har jag fått en tjej som jobbat på Family's tidigare. Nu jobbar hon i familjens nyöppnade lokaler i Souda - det är en bra bit dit med buss... Efter ytterligare 20 minuters väntan får vi äntligen åka med in till Chania, sittplats kan vi glömma - bussen är knöfull med förvirrade turister som tummar kartor och undrar hur de ska hitta inne i stan. Det är väldigt roligt att tjuvlyssna på er ska ni veta... Idag kliver jag för enkelhetens skull av inne på bussterminalen och går tillbaks mot Agia Marina. Vägen leder mig förbi en liten lågprisbutik där jag ofta hittar snygga och billiga kläder, idag blir det en långärmad topp för 6 euro till mig. Jag fortsätter runt kvarteret och stannar till i ett hål i väggen där jag sett tjocka madrasser. Trots envisa försök lyckas jag inte få farbröderna att förstå vad jag vill ha tillverkat, de vidhåller att madrasserna är 80 x 190 och min grekiska räcker inte till att be dem sy och fylla en 120 x 200 eller större. Kanske är det lika bra det, madrasserna är fyllda med ren bomull och det kanske blir fuktigt att sova på...

Jag går vidare för att hitta två täcken - att jag redan har ett är för tillfället glömt. Innan mina irrvägar runt Chania är slut för dagen har jag köpt mig ytterligare en topp att ha utanpå den första, ännu en burk guldfärg i hobbybutiken - och betalat min skuld dessutom - och hittat ett täcke som passar dotterns sängkläder a´ 150 x 220. Standardmåtten på täcken här är 160 x 220 eller 220 x 240, inget av dem passar de sängkläder jag har. I sista minuten kommer jag på att jag har ett täcke och bestämmer mig istället för att gå till en butik jag sett i Nea Chora. Nu önskar jag att jag gjort det omgående. Utbudet var enormt och priserna mer än överenskommliga, med mig ut hade jag två toppklädslar i frotté á 3 euro styck, fyra vackra stolsdynor till mina obekväma köksstolar á 4.50 styck och ett otroligt vackert, indiskinspirerat, överkast till mig som reades för 30 euro. Förutom allt det hittade jag billiga duntäcken som jag ska överväga om det blir riktigt kallt i vinter, ett enkelt täcke kostade 25 euro, det dubbla 30. Med tanke på de priser jag sett under dagen vet jag att det är billigt.

Jag tar bussen direkt från Nea Chora, aningen sen, och skyndar mig hem. Istället för att vila ägnar jag en stund åt att bädda om i sängarna och njuta av resultatet. Det börjar likna något nu! Jag lägger mig på sängen i hela tio minuter innan jag duschar och går till jobbet, nu finns det varmvatten och temeraturen ute har ökat rejält. Kvällen bjuder mer arbete än tidigare. Giorgos har äntligen fått plasmateven installerad och vi möblerar om både soffor och bord. När jag slår mig ner för att äta köp-Boureki kommer de första gästerna, ett bord öldrickande äldre danskar. Vid två har jag haft besökare från alla skandinaviska länder och 12 greker. Jag får min lön och en kram och ilar sen ner till huvudgatan för att se om jag kan hitta en taxi, fötterna värker men jag har lovat möta dottern på Rock House. Ikväll har jag tur och är snart i Platanias. Rock House är nästan fullsatt - turisttorkan till trots. Jag hälsar på ägaren, Agis, och bartendern Manolis innan jag slår mig ner i baren och beställer en öl. Dottern sjunger karaoke på hemska Splendid men lovar komma så snart hon är klar, det är ett ställe jag inte sätter min fot på. Flera vänner och bekanta sitter vid bar och bord runt mig, det blir mycket kindkyssande och hälsande men jag avstår från de obligatoriska skålarna. En förirrad smålänning försöker bjuda till dans men får kalla handen - eller snarare onda foten - men vågar sig kvar att prata en stund. Dottern dyker upp, pigg och på gott humör, och vi får tid att prata ikapp oss.

Tiden går fort när man har gott sällskap och helt plötsligt är klockan fem. Vi tackar för oss, betalar och dricker en shot med bartendern, och går upp mot torget i byn i hopp om att hitta en taxi. Mellan Rock House och torget är det stendött, bara Dielefsis har öppet. Även torget är tomt och det finns inte en taxi så långt ögat når. Jag provar ringa det angivna numret men får en hänvisning om att numret inte är i bruk. Efter trettio minuter ger vi upp - vi får lov att promenera hem. Ett par meter på väg stannar den första bilen och vi blir utsatta för ett uppraggningsförsök av en desperat förare, jag fräser av honom  och vi fortsätter gå. Ytterligare en bit på väg händer det igen. En annan bil passerar, saktar in och vänder bakom ryggen på oss. Mannen stannar till, vevar ner rutan och får sig en del riktigt fula grekiska ord till livs. Det avskräcker tydligen - han lämnar oss i fred efter det.

Mindre än en minut efter det kommer två bekanta på sina motorcyklar och erbjuder oss lift, här tackar vi ja och är strax hemma hos oss. Dottern är hungrig på morgonkvisten så jag värmer lite av kycklinggrytan och vi sätter oss ute på verandan. En snabb tvagning senare sover jag utmattad i sängen, under nya överkastet.

071009 Det blev bara sex timmars sömn men jag känner mig riktigt utvilad när jag stiger upp. Jag duschar och klär mig innan jag går ner på byn för lite shopping, både juicen och kajalen är slut. Sminket går jag bet på, det finns inte att uppbringa nu i slutet på säsongen och får vänta till nästa stadstur, juice och lite småplock hittar jag däremot på Eleni Supermarket en bit bort. Det är värt promenaden eftersom hon har byns bästa priser och är otroligt rar att prata med. Jag hinner in på Verginia en sväng för att kolla mail och ladda upp senaste veckans händelser - jag har problem med bloggen ända sen jag använde en virussmittad dator och förlorade en del av texten, ni får ursäkta om det blivit osammanhängande. Jag kilar hem för att byta om och går sen ner på jobbet igen.

När jag förberett kvällen och städat undan beställer jag en Stifado från Skala och slår mig ner ute för min middag - även om jag äter köpmat har jag insett att det just nu blir billigare än att laga egen. Jag tar en kaffe på maten och inväntar barens stamgäster. Yannis kommer först, för sin specialkaffe, följd av Famous Grouse- drickande Nikos, Heiniken-drickande Nikos och en Frappédrickande äldre herre som jag inte hört namnet på - troligen heter han också Nikos... Härom kvällen ville dotterns chef betala en redan betald nota. När jag nekade frågade han vem som betalat och jag frågade om det var viktigt. Joo, det var det svarade han. Ok, Nikos har betalat för dig. Han såg förvirrad ut och jag flinade stort - ute vid bordet satt tre olika Nikos lugnt drickande sina drinkar.

Kvällen lider mot sitt slut och jag har haft ytterligare turistande gäster, från Finland och Estland denna gång. En av mina vänner har ringt och erbjudit mig en överbliven säng - jag tackade ja och lovade ringa när jag slutat, vilket jag gör. Han hämtar upp mig vid bensinstationen, klockan är halv två och termometern visar +21, och vi åker hem och lämpar av sängen på gården, där vi möts av utekatten Remos. När jag tackat och bockat går jag in till mig och kryper direkt i säng. Remos som verkar nöjd med sitt nya fria liv somnar spinnande i min armhåla. Han har slutat hoppa runt i sängen och bitas sen han träffade kattungarna och sover nu sött hela natten.